Kan mekanisk fiberåtervinning bidra till en mer hållbar textilindustri? En ny doktorsavhandling vid Högskolan i Borås bidrar med unik kunskap om vilka material och processer som fungerar bäst.
Idag återvinns endast en bråkdel av all textil, något Katarina Lindström vill förändra. Hennes doktorsavhandling i textilteknologi vid Textilhögskolan i Borås, undersöker vilka processer och material som fungerar bäst i mekanisk återvinning.
– Hittills har det funnits väldigt lite om ämnet beskrivet i forskningen. Industrin har kunskap, men det är företagshemligheter som den gärna håller för sig själv. Om vi ska nå målen med en mer hållbar textilindustri måste vi bli mer öppna med den här kunskapen, säger Katarina Lindström, som har skrivit sin avhandling med tanke på att den ska vara lätt att ta till sig för industrin.
Så fungerar mekanisk fiberåtervinning
Till skillnad från kemisk återvinning förbrukar mekaniska processer inte lika mycket vatten eller kemikalier. Mekanisk återvinning innebär att textilen i olika steg klipps och rivs sönder i mindre bitar. Ibland tillsätts vatten eller smörjmedel för att underlätta separationen av fibrerna. Eftersom fibrerna är konstruerade för att hålla ihop textilen, är det här en tuff processen för dem.
Om fibrerna bryts ner för mycket under återvinningsprocessen blir de för korta för att kunna spinnas till nya garner. I sådana fall nedgraderas materialet till fyllnadsmaterial eller non-woven. Tester har dock visat att det finns metoder för att få ut längre och mer öppna fibrer som kan användas för att tillverka nya garner och textilier.
För att förstå hur fibrerna påverkas i processen har ett stort antal tester genomförts, tillsammans med utvecklingen av nya metoder. Dels har friktionen mellan fibrer testats, dels har materialens grad av öppenhet undersökts. Öppenhet i detta sammanhang syftar på hur väl fibrerna har frigjorts från textilen, en faktor som påverkar deras möjlighet att återanvändas i nya produkter.
Förläng livslängden på kläder för minskad miljöpåverkan
En annan viktig aspekt som Katarina Lindström har undersökt är hur kläders livscykel påverkar återvinningsprocessen. Blandmaterial gör återvinning svårare men inte omöjlig och rätt förbehandling kan ge längre fibrer vid återvinning.
– Det bästa sättet att minska miljöpåverkan är att använda kläder längre, laga dem och sy om dem när de blir omoderna. På så sätt går det åt så lite energi som möjligt, säger Katarina Lindström.
Från forskning till praktik – Systemdemonstrator textil
Fiberåtervinning är en av lösningarna för att bygga ett mer hållbart textilsystem i Sverige. Vid Högskolan i Borås pågår projektet Systemdemonstrator textil, där cirkulära flöden testas genom förbättrad insamling, sortering och kommersiell återanvändning av material. Vid Borås Energi och Miljös pilotanläggning sorteras textilier för att varumärken ska kunna ta tillbaka och uppgradera material för försäljning.
– Vi är stolta över att testa nya affärsmodeller i samarbete med kommuner, kommersiella aktörer och ideella organisationer. Intresset från varumärken är stort när det gäller att ta tillbaka material från hushållen och uppgradera det för återförsäljning. Att använda textilier länge och samtidigt utveckla fiberåtervinning skapar både utvecklingsmöjligheter för svensk industri och minskad belastning på planeten, säger Birgitta Losman, Science Park Borås.
