Skip to content

Ny undersökning: samverkan och förlängd livslängd centralt för små och medelstora textilföretag

Det Formas-finansierade forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder undersökte nyligen, tillsammans med regeringsuppdraget Textile & Fashion 2030, hur främst små och medelstora företag ser på kommande lagkrav inom textil. Resultatet blev bland annat en oväntat positiv inställning till kommunernas insamlingsansvar och ett rungande ja till att ekodesignkrav i första hand inriktas på förlängd livslängd på produkter.

De flesta som besvarade enkäten var små och medelstora textilföretag. Deras intresseorganisationer Teko och Svensk Handel har ofta varit kritiska till regeringens beslut att låta kommunerna i Sverige få ansvar för insamling av textilavfall från 1 januari 2025. Men enkätsvaren pekar på en tydlig tendens att stödet för kommunalt insamlingsansvar trots allt är stort hos en del företag.

Är det bra att kommunerna får insamlingsansvar?

Hela 87 procent svarade att de gillar beslutet. I fritextsvaren finns kommentarer som ”till en början bra då infrastruktur redan finns”, ”i väntan på ett kommande producentansvar” och ”logiskt, kommuner har redan ansvar för avfallsinsamling”. Flera respondenter pekar på vikten av samverkan mellan kommuner och företag som centralt och någon lyfter också att den huvudsakliga kompetensen för textilinsamling idag i Sverige finns hos de ideella aktörerna. Det finns en viss oro för hur kommunerna ska ta om hand det insamlade materialet, bäst sammanfattad med kommentaren: ”Vet inte om kommuner har kapacitet och kompetens att se till att vi får cirkulära textila materialflöden”.

Största hindret för att få avsättning för insamlat textilt material i Sverige?

När det gäller hinder för att få lönsamhet i att sälja insamlat material i Sverige pekar en majoritet på att kompetensbrist kring återtillverkning (remanufacturing) av textil i Sverige är det största hindret.

I fritextsvaren betonar ett antal aktörer att värdet på insamlat material är för lågt. Eftersom varje steg i återvinningsprocesser kostar pengar, är det svårt att få till lönsam cirkularitet. Bland förslag som nämns i fritextsvaren återfinns även pant på textil, sänkt moms på second hand och att jobba med konsumentbeteenden.

Storsatsning på tillsyn efterfrågas

En majoritet av de som besvarat enkäten ser stora problem med privatimport till EU. Anledningen till synpunkterna är exempelvis risk för otillåtet kemikalieinnehåll och oro för

arbetsförhållanden i produktionsländer. Frågan om hur viktigt det blir att göra rätt för sig som företag i ett kommande producentansvarssystem lyfts också. Det finns även synpunkter på att vi får acceptera import och export och snarare se till att reglera dem på ett bra sätt. 88 procent av respondenterna önskar se en storsatsning på tillsyn för att säkerställa att oseriös privatimport förhindras.

”Samarbete är alltid en bättre lösning”

Gemensamma EU-mål för återanvändning och materialåtervinning ses av en majoritet av de tillfrågade som viktigt. I fritextsvaren syns kommentarer som att EU skulle kunna besluta om lägstanivå vad gäller målsättningar. Samma regler och spelplan samt vikten av samarbete lyfts fram som viktigt för företagen.

Vem ska bestämma avgifterna i det kommande producentansvaret

När ett producentansvar införs läggs en avgift på de produkter som sätts på marknaden och denna ska då täcka kostnaderna för att nå de mål som satts för exempelvis återanvändning och materialåtervinning. På frågan om vilka som ska besluta om avgiftsnivåerna i producentansvar textil svarade 1/3 ”EU-parlamentet”, 1/3 ”producenterna själva” exempelvis i ett gemensamt materialbolag och 1/3 ansåg att ”medlemsstaternas regeringar” ska sätta avgiftsnivån. I fritextsvaren syns att många respondenter har frågor kring avgifterna och att frågan är svårbedömd. Just svårigheterna med att hitta rätt avgiftsnivå i ett producentansvar som syftar att cirkulera material igen och igen inom ekonomin var något som redan den svenska producentansvarsutredningen år 2020 lyfte fram som en stor utmaning.

Positiva till produktpass

83 procent av de som besvarat enkäten gillar införandet av produktpass för textilprodukter men det finns också frågor kring nyttan av passet och oro för kostnadsökningar i branschen. En majoritet bedömer att deras företag inte är väl förberett för de nya kraven som kommer att ställas. På frågan om vilka aktörer som kommer ha störst nytta svarar 78 procent att materialåtervinningsbolagen kommer ha störst nytta av produktpassen.

Förlängd livslängd viktigast

En överväldigande majoritet är positiva till EU:s ekodesignkrav, även om många inte haft möjlighet att delta i de öppna konsultationerna kring detta i EU-systemet. På frågan om vilka aspekter som är mest relevanta att reglera med ekodesignkrav svarar hela 78 procent att livslängd på produkt är allra viktigast att reglera.

Undersökningen ger en bild av hur ett antal små och medelstora företag inom textilbranschen ser på det som väntar runt hörnet när EU och medlemsstaterna, företagen själva, kommunerna och de ideella aktörerna samt inte minst konsumenterna, ska försöka göra något åt att textil dumpas och bränns. Förutsättningarna för samverkan tycks goda och tilliten till att EU tar fortsatt ledarroll är stor, om man får tro tendenserna i denna undersökning. Det är känt i branschen att förlängd livslängd på textil är en av de viktigaste frågorna när slit- och slängvanorna ska brytas. Att så många företag pekar på vikten av att ekodesignregleringen siktar in sig just på att textil ska användas länge ger hopp för framtiden.

Text:
Birgitta Losman, Science Park Borås vid Högskolan i borås
Hanna Ljungkvist Nordin, Profu

FAKTA
Enkäten separat insamling av textil, producentansvar, produktpass och ekodesignkrav för textil genomfördes i februari 2024 av forskningsprojektet Framtidens hållbara kläder, finansierat av Formas. Arbetet med policyfrågor inom textil genomförs av konsultbolaget Profu och Science Park Borås.

41 aktörer svarade, varav 33 företag inom textil och mode, 4 kommunala avfallsaktiebolag och 4 aktörer inom ideell sektor. Enkäten skickades till drygt 200 aktörer. 

Du måste godkänna