Friheten och möjligheten att få skapa var det som ledde Nils-Krister Persson fram till valet att satsa på forskningen. Var annars får man möjligheten att skapa helt nya textilier som världen inte tidigare sett och som löser problem på ett oväntat sätt, kanske inom ett område där textilier tidigare inte varit en lösning överhuvudtaget. För bara några år var det inte många som föreställde sig att textil skulle kunna vara en del i att förebygga blodproppar eller verka smärtlindrande.
En viktig del i uppdraget för Textile & Fashion 2030 är att skapa nya nätverk och förmedla ny kunskap. Grunden till ny kunskap finns i forskning, men vilken forskning sker på området textil och hållbarhet? Vilka är forskarna? Vilka frågor brinner de för? Vilka viktiga projekt är de involverade i? Genom ett antal artiklar kommer ni att få följa några av forskarna i vårt nätverk. Först ut är Nils-Krister Persson, docent på Textilhögskolan vid Högskolan i Borås.
– Vi vill visa möjligheterna att förena en av mänsklighetens äldsta och viktigaste teknologier, textil, med det allra senaste inom sensorisk och materialvetenskaplig forskning. Textil är något som når människan i alla livssituationer och därför blir till exempel medicinska tillämpningar viktiga, berättar Nils-Krister Persson, docent på Textilhögskolan.
När det handlar om sensoriska textilier är grunden garn som har elektrisk ledningsförmåga, ofta med metall som bas. Ett av målen är att minska klimatavtrycket för smarta textilier, därför deltar Nils-Krister Persson i ett forskningsprojekt där målet är att ta fram mer miljövänliga material.
”Textil är något som når människan i alla livssituationer.”
– Nils-Krister Persson
– Vi vill försöka göra monomaterial, det vill säga att smarta textilier består av så få atomslag som möjligt. Därför siktar vi på kolbaserade ledande garn, som hänger samman med de kolbaserade polymererna man redan använder för alla garn idag. Då kan man få ett brett spektrum av funktioner, till exempel värme, i plagg även i framtiden – utan att skapa miljöproblematiska produkter, förklarar Nils-Krister Persson.
Vid det här laget har nog de flesta insett att textil är så mycket mer än de kläder vi har på oss, eller inreder vårt hem med. Men textil i stadsmiljö eller som vattenrenare är nog inte det första man förknippar detta material med. Faktum är att Nils-Krister Persson även arbetar med projekt där textil sätts upp på tråkiga fasader och vägbroar där växter och organismer sedan kan växa fram. Genom att textilierna tar upp fukt kan växterna överleva och transportera vatten till rötterna.
– Här möter textilen, stadsbyggnadskonsten och agrikulturen varandra. Tillsammans får vi aktiva ytor som erbjuder många olika typer av ekosystemtjänster – odling i stadsmiljö eller insektshotell för pollinering, motverkan av urban upphettning och ökandet av biologisk mångfald, säger Nils-Krister Persson.
Materialet är miljövänligt. Och inget behöver byggas om i stadsmiljön vilket i sin tur kanske skulle kräva mycket resurser av cement, stål eller andra energikrävande produkter. Att textil letar sig in i nya områden och att smarta textilier snart är en del av vår vardag är inte längre science fiction, utan något som redan är här. Därför är det heller inte häpnadsväckande att Nils-Krister Persson berättar att han arbetar med textilt konstgjorda våtmarker där det sedan växer svamp som fångar upp metallföroreningar längs trafikleder och vattendrag.
Textil är en stor del av framtidens forskning, både när det gäller miljö, hållbarhet och hälsa och en del av den framtiden är redan här.
Text: Angelica Därnlöf
Foto: Patrik Svedberg
